Propaganda eller godtycklighet i svensk media

För bara några dagar sedan skrev jag om godtyckligheten i Svensk media om att prata, skriva och uppmärksamma rasism: Rasism ibland, ibland inte

Idag och i kväll har SVT och SR återigen varit enormt flitiga med att visa på det rasistiska våld som "de vita" utsätter andra för. För bara några dagar sedan fokuserade SVT och SR på hur en muslim i Grekland fått ett oprovocerat slag.

Jag tycker det är bra att SVT och SR tar upp och diskuterar frågan om rasism och våld. Men jag avskyr fan när man vrider och vänder på det så att enbart en sida av verkligheten kommer fram.

Varför i helvete blåser media upp en stor grej om rasism när en muslim i Grekland får ett oprovocerat slag, men låter bli att nämna ordet rasism när en 61-årig man i Sverige, av 7 invandrarkillar, sparkas till oigenkännlighet och in i koma.

Varför blåser media upp ytterligare ett (troligt) rasistiskt brott där en pojke i USA blivit skjuten, medan man inte alls har tagit upp, pratat om eller visat de vidriga bilder på en vit man i USA som blir oprovocerat misshandlad, rånad, förnedrad och strippad på sina kläder av ett gäng mörka killar och tjejer.

Det är en stor nyhet utomlands, men i svensk media är det hittills knäpptyst. Vad fan är det frågan om? Inte fan är det tillfälligheter, för det händer om och om och om igen.

VARNING. STARKA BILDER.

Den svenska modellen

Hur länge ska politikerna i Sverige fortsätta hävda att invandringen är lösningen till att försörja våra kommande pensionärer, och möjligheten till bibehållen välfärd. Hur går beräkningarna ihop när Sverige hela tiden ska hjälpa långt mycket fler människor än vad vi lyckas ta hand om och få i arbete. Massinvandringen fortsätter och ökar stadigt medan våra äldre bara får det sämre och sämre.

Sveriges ekonomiska modell går ut på att hela tiden öka befolkningsmängden genom en kraftig invandring. Detta för att kunna finansiera våra kommande pensioner. Men hur går det ihop när bara fler och fler invandrare hamnar i utanförskap, utanför arbetsmarknaden, utan möjligheter att blir en del av det svenska samhället och istället blir en belastning för det ekonomiska systemet. Hur går det ihop när Sverige inte klarar av att ge människor en rättvis chans till självförsörjning och möjligheten att stå på egna ben. Hur går det ihop när så många svenskar och andra tidigare invandrare redan har extrema problem att hitta jobb och ta sig in på arbetsmarknaden. Hur ska då 100.000 nya svenskar varje år lyckas bättre än de som redan finns här. Redan här faller den svenska modellen.

Makthavarna har dessutom helt ignorerat det faktum att Sverige någon dag i framtiden kommer att ställas inför den situation där vi inte längre har fysisk plats att öka befolkningen genom en massinvandring. Makthavare i Sverige använder en ekonomisk modell, som de själva vet, varken fungerar nu eller logiskt sett i framtiden. För varje dag som går så rationaliserar svenskarna bort sig själva än mer - samtidigt som vår nationella identitet, ekonomiska och fysiska trygghet och kultur utraderas.

Tidigare har det inte framkommit så tydligt att modellen faktiskt ser ut som som den gör. Men nu ligger korten på bordet. Våra politiker har gjort en hel del bestämmanden bakom folkets ryggar. Tidigare har det inte funnits så tydliga alternativ till sjuklövern som det gör nu. Så även om det är sent så är det nu fan på tiden att alla med rösträtt sätter ner foten och visar att vi inte längre tänker tolerera att staten kör över sitt eget folk. Vi kan inte längre låta bli att säga ifrån när enorma summor av våra statsfinanser går till ett försök av omhändertagande av nyanlända medan våra gamla lider ekonomiskt och till följd både fysiskt och psykiskt. Vi kan inte längre tillåta att det satsas på andra då det blir på bekostnad av den svenska välfärden. Vi måste ta vårt ansvar och säga ifrån NU!


- Baron Lytton

Europas smalaste land

Vad är det i det här landet som gör att det finns en sådan fruktansvärd beröringsskräck kring problematiken i invandringspolitiken, religion i allmänhet och politisk islam i synnerhet?

Varken media eller (de flesta) politiker varken vågar eller vill tala om det. Om någon trots etablissemangets fyrkantiga synsätt ändå lyfter någon av dessa ovan nämnda frågor hänger kränkningarna, i form av smädande ord som rasist-nazist, likt en smocka i luften. Media och deras marionetter (politikerna) har skapat en situation i Sverige där människor är rädda för att tycka, eller än värre att lyfta ett visst samtal, på grund av risk för obehagliga påföljder.

Det är möjligt att media och politiker är nöjda över det tryckta klimat som de lyckats skapa i vårt land. Situationen har gått så långt att människor till och med idag blir av med sina jobb, blir uteslutna ur föreningar och fack på grund av att man i något av dessa ämnen är av en annan åsikt än vad etablissemanget vill att man ska vara. Detta mina damer och herrar är inte demokrati, det är fascism!

Media har en öppet uttryckt policy om att inte skriva på ett sätt som kan främja främlingsfientlighet. Väl det, men på grund av detta utelämnar media väldigt ofta information då en brottsling är annat än etniskt svensk. Det hela har gått så långt att hela syftet med policyn idag mer eller mindre gått till intet då allmänheten istället börjat förutsätta att uteblivet signalement är detsamma som brott begått av icke etnisk svensk.

Så, hur långt har media och politiker tänkt att driva det som just nu händer i vårt land? Vi har redan sett prov på odemokratiska handlingar, till och med från de i Sverige högst uppsatta politikerna. Lars Ohly (V) som vägrade att sitta i samma studio som Jimmie Åkesson (SD), valnatten 2010, i protest mot hur en del av svenska folket hade avlagt sina röster.

Vi har sett Lars Ohly tillsammans med Håkan Juholt (S) tacka nej till att medverka i SVT:s partiledardebatt, eftersom att de själva inte fick vara med och påverka upplägget av programmet. Samma upplägg som SVT använt sig av under många år. Vi har hört Fredrik Reinfeldt (M) berätta att de av icke politisk korrekta åsikter får räkna med att kunna bli misshandlade.

Vad är det för demokrati, där människor med icke politiskt korrekta åsikter blir behandlade som andra klassens medborgare. Vad är det för demokrati där människor inte vågar eller kan lyfta frågor. Vad är det för demokrati när människor inte kan hålla en ståndpunkt och inte heller ingå diskussioner utan att riskera både sina jobb och sina liv.

Sverige har politiskt och mentalt, på väldigt kort tid, blivit ett av Europas smalaste länder. För att vara värd något måste du tänka och tycka innanför ramarna av vad media och politiker vill att du ska göra. Vad har det blivit av det demokratiska land vi en gång kände Sverige som, och vart är vi på väg?

Demokrati är en färskvara. Tyvärr verkar det dock som att den i Sverige börjat ruttna. Jag vill därför avsluta med att påminna om vad demokrati verkligen är och vad demokrati verkligen innebär. Jag vill göra det med hjälp av ett citat ofta tillskrivet Voltaire, i själva verket diktat av Evelyn Beatrice Hall. Ett citat som sammanfattar demokratin i en enda mening, och det som vi i Sverige sedan ett tag tillbaka verkar ha glömt:

"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."


- Baron Lytton

Rasism ibland, ibland inte. Fortsättningen.

Så kom då den uppenbara frågan på mitt tidigare inlägg "Rasism ibland, ibland inte":
Hur kan du veta att det handlar om rasism i fallet med 61-åringen?


Svar:
Just i fallet med 61-åringen så vet man inte om det har med rasism att göra, men det kan man inte heller veta i fallet med killen som blev slagen i Grekland. Det enda man kan göra är att eventuellt misstänka, vilket man gör i Greklandfallet, men inte i det svenska fallet. I Greklandfallet går man till och med så långt att man tillägger att det kan röra sig om högerextremism, vilket man inte heller har någon som helst aning om. Så i vissa fall går det tydligen för media jävligt bra att gissa, medan andra fall behandlas helt annorlunda. Likaså var svensk media extremt snabba på att dra förhastade slutsatser när det gäller morden i Frankrike. Man nämnde om och om igen att det troligtvis kunde röra sig om en gärningsman med högerextrema åsikter. Det visade sig ju dock att det var något helt annat. Varför går det så bra att chansa i vissa fall men inte i andra?

Visst skulle man man kunna ha överseende med det här om det skulle vara den första gången en sån här grej händer i media. Men det är ju lååångt ifrån första gången. Samma sak sker om och om igen. Visst.. media har en uttalad policy om att inte skriva eller rapportera om något som kan underbygga främlingsfientlighet, och det är ju bra, men det blir ju löjligt när man ständigt behandlar fall olika beroende på vem som är förövare och vem som är offer.

Att fastställa att olika våldsbrott verkligen handlar om rasism är såklart jättesvårt. I ett fall då skinnskallar ger sig på en mörkhyad person kan det väl kännas ganska uppenbart. Men man tycker ju att det borde vara lika självklart när ett gäng misshandlar någon och skriker svennejävel. Eller om ett gäng rånar flera svenskar, men avbryter ett av rånen då de inser att offret inte är etnisk svensk. Jag kan rapa upp hur många såna här exempel som helst. Det är helt enkelt jävligt konstigt att media så ofta misstänker rasism när det handlar om en mörkhyad person som misshandlas av någon med "svenskt utseende", medan att man aldrig misstänker rasism när någon med "svenskt utseende" misshandlas av mörkhyade. Eller handlar det just om medias policy: att inte underbygga främlingsfientlighet?

En annan grej jag reagerade på i inslaget från Grekland var när de intervjuade den misshandlade killen. Han berättade då han att han nu skulle börja använda en tröja med den grekiska flaggan på för att på så sätt visa att han också älskar Grekland och att han på så sätt ska undvika att bli misshandlad igen. Det kan ju tyckas låta sjukt att man ska behöva bära en tröja med Grekiska flaggan för att visa att han stödjer landet och vill vara en del av det för att slippa bli misshandlad. I Sverige är ju bilden en helt annan. I Sverige kan du istället bli kallad rasist om du bär svenska flaggan. Här blir istället risken betydligt större att bli misshandlad just på grund av att du bär svenska flaggan, på en tröja, en t-shirt eller whatever.

Något är jävligt ruttet i svensk media och man kan se det lite överallt. Vi har ju t.ex. fallet med GW Persson och när han blev av med jobbet på Efterlyst efter att han vid ett par tillfällen varit lite väl frispråkig:

http://www.youtube.com/watch?v=DzpOctWLkgA

Vi har också just Hasse Aro som, i klippet här ovan, hävdar att GW har fel och att media inte alls rapporterar olika beroende på vem det är som begår brott:

http://www.youtube.com/watch?v=Pa652Vk4EG8

Lösningen på våldtäkter - jämställdhet

Elina Gustafsson, lokal SSU-ordförande i Blekinge, skrev under gårdagen att lösningen på våldtäkter är jämställdhet:

"Hur kan ni inte se att våldtäker är ett resultat av ett ojämställt samhälle? För att få bukt på problemen måste vi omställa hela samhällsstrukturen till att bli jämställd".

Om det stämmer som Elina Gustafsson skriver, hur fan kan det då komma sig att Sverige som är ett av världens mest jämställda länder, samtidigt toppar EU:s statistik på antal våldtäkter per capita?


- Baron Lytton

Rasism ibland, ibland inte

På P1 i eftermiddags: Två inslag efter varandra.

Det första inslaget handlar om misshandeln i Sverige där en 61-årig svensk man attackerades av sju mörkhyade killar och som sparkades så många gånger och så kraftfullt att han nu ligger i koma.

På P1 undrar man hur det kunde bli så här. Vad det var som drev killarna till att näst intill sparka en helt främmande man till döds. Vad har samhället haft för ansvar? Hur kunde sju oskyldiga fina killar hamna i en situation där de kände att de var tvungna att misshandla den vita mannen?

I det andra inslaget befinner vi oss i Grekland. Här har en muslimsk kille blivit påhoppad och slagen (kanske av en högerextremist tillägger P1). P1 intervjuar killen som blivit slagen. (Han är alltså långt ifrån så illa tilltygad som den svenske 61-åringen.)

Reportaget från Grekland kommer att bli långt! Man upprepar sig gång på gång och pratar om det fruktansvärda rasistiska våldet. Ett rasistiskt våldsbrott är Ett för mycket konstaterar man. Man pratar om att man måste komma till rätta med det rasistiska våldet. Man ser det som ett av de vidrigaste brotten man kan tänka sig, och det måste få ett slut med en gång.

Och visst måste man hålla med. Rasistiskt våld är vidrigt. Men så är ju också all annan form av oprovocerat våld.

MEN man kan ju inte annat än fundera på varför i helvete det enligt P1 är så jävla fruktansvärt när en muslimsk kille blir misshandlad i Grekland, medan fallet med den svenske 61-åringen, som blev misshandlad av sju mörkhyade killar, inte alls handlar om rasistiskt våld och att det är synd om 61-åringen, utan att reportaget istället handlar om hur synd det är om killarna som hamnat i den situation som de hamnat i.

Jag kan omöjligt förstå mig på svensk media. Hur fan kan vissa grupper vara så tydligt mycket mer värda än andra?


- Baron Lytton